Växter som ger fett och proteiner

Det är park- och trädgårdsnätverket Swedish Gardens, SSPPG, samt föreningen Svenska Bin likt i samarbete med Artdatabanken tagit fram växtguiden. Läs den här. Guiden innehåller ett urval av växter som dels är utmärkt näringskällor för pollinatörer, dels skapar rum där dem kan trivas.

Viktigt att tänka på är att insekterna behöver mat från tidig vår till sen höst. Det gäller alltså för att se till att detta finns blommande växter bota säsongen. Därför är ungefärliga blomningstider medtagna i växtförteckningen. Insekterna behöver dels nektar, som framför allt ger kolhydrater, dels pollen såsom ger proteiner, fett, vitaminer och mineraler. Generellt existerar sorter med enkla blommor mer värdefulla än sådana med fyllda. Hos dem senare har ståndare samt nektarier ofta ombildats mot blomblad, vilket gör blommorna sterila och utan detta som pollinatörerna är vid jakt efter – pollen och nektar.

Gör en insats!

Pollinerande insekter är avgörande på grund av den biologiska mångfalden samt för livsmedelsproduktionen i världe

De vegetabiliska alternativen ger också proteiner: sojadryck ungefär lika mycket som mjölk, cirka 3 gram per deciliter, och i havredryck är det 1 gram. Proteiner finns i många växter, men dessa är uppbyggda på ett annat sätt. De har lägre kvalitet, vilket betyder att de inte är lika lätta att använda. 1 vegetariskt protein vs kött 2 Fleromättat fett har mer än en dubbelbindning mellan kolatomerna. Hälsosamma källor till fleromättat fett inkluderar fet fisk, gräsbetat kött och ägg. Du kan läsa mer om vilka fetter du kan äta här. Fleromättat fett linolsyra. Det finns två grupper av fleromättade fetter (PUFA): fettsyrorna omega-3 och omega 3 räkna ut hur mycket protein du behöver 4 Kolhydrater är en av de tre energikällorna; de andra två är fett och protein. 1 gram kolhydrater ger 17 kJ (4 kcal). Mat från växtriket (som grönsaker, frukt, mjöl och strösocker) innehåller i allmänhet mer kolhydrater, medan mat från djurriket (som kött och ägg, men inte mejeriprodukter) nästan inte innehåller några. 5 En växtcell har en cellvägg som ger stabilitet åt både cellen och växten. En växtcell har en stor vakuol. Den är mest fylld med vatten och bidrar också till cellens stadga. I växtcellen finns det gröna kloroplaster, fyllda med klorofyll. Här sker fotosyntesen, som nästan allt liv på jorden är beroende av. 6 Och som vi sa innan så har man överflöd av protein så omvandlas det till fett, och på så sätt ser kroppen till att hålla en balans. Inte bara vi människor består av kolhydrater, proteiner och fetter, utan även djur och växter består av detsamma, tillsammans har vi alla de beståndsdelarna plus allt vatten. 7 vad är fotosyntes 8 Protein brukar kallas för kroppens byggstenar. 9 Jordnötter och pumpafrön innehåller exempelvis 25 gram protein per gram, samt mängder av enkelomättat och fleromättat fett som är bra för kroppen. 10

Vattnets kretslopp och fotosyntesen

Faktablad

Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.

Publicerad 25 mar, • 3 min att läsa

Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det existerar energi från solen likt driver vattnets kretslopp samt som får vindarna för att blåsa, vilket i sin tur ger vågor vid haven.  

Vindar uppstår när energi ifrån solen sätter fart vid luften i atmosfären. inledningsvis värmer solen jordytan, liksom i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft existerar lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där atmosfärisk luft steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas. 

Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar detta och bildar vattenånga likt stige