Stockholm östra film recension
Stockholm Östra
Kommentarer
pelikan
Tja. Gripande men bitvis irriterande. Vackert filmad samt vackra porträtt av sorg av huvudrollsinnehavarna. Birollerna plats väldigt platta, och borde fått mer utrymme. Slutet var en besvikelse.
Gordyal
Upplägget/idén äger optimal potential, och inledande halvtimmen är riktigt utmärkt. Sedan blir det allt mer dussinfilm av detta. Men flertalet scener existerar riktigt starka, och skådespelarna levererar (även om jag upplever Hjejle något hämmad av svenskan). Totalt sett en ganska bra spelfilm, absolut inte bättre än så. (9-/15)
Rai
Total värdelös rulle, som man bara måste hata. Visst, filmen försöker berätta något, men vad?
supermancover
Hade en gissad tvåa vid denna så var lite smått skeptisk innan. Den var otroligt mycket förbättrad än vad jag tänkt. Ett vackert portätt från sorg som den existerar och som den är kapabel vara eller som den kan bli. Persbrandt fullfölja en fin insats här.
Albion
Jag är lite kluven mot det här. På flera sätt välspelat, välberätt
Regi: Simon Kaijser Da Silva
När jag skrev om Björn Runges Happy End påpekade jag att det existerar en film som bygger, rakt in i sin ben och märg, vid varenda klyscha som någonsin skrivits i ett script och filmats för ett bioduk. Det är en vanligt förekommande problem inom svensk film detta att det enda tungomål som verkar existera på grund av svenska manusförfattare och regissörer är klyschor (när, fanns och hur blev detta omöjligt för svenska filmskapare att på allvar utföra autentiska berättelser om någotsånär verkliga människor?). Stockholm Östra är inte en riktigt lika dålig film, dock den lider av liknande syndrom. Den har åtminstone valt en visuell stil att hålla sig mot för att undvika sina karaktärer dränker den rätt mycket av sitt bildspråk i överlånga montage och låter musiken bestå av lättviktigt pianoplink samt sådana där drömskt svävande stråkar. Och lite balkanswing, typ, för det existerar ju lite lagom exotiskt.
Intrigen börjar vid klyscha#1: ett hyvens medelklassman