Permanent plats i fn
Kampen om makt inom internationell politik. Om staters kampanjer för att ett fåtal en icke-permanent plats inom FN:s säkerhetsråd
Publikationer
Bok
Ekengren, Ann-Marie and Ulrika Möller () (eds.) The Quest for Power in the UNSC: The Campaigns and urval of Non-permanent Members. Leiden/Boston: Brill/Nijhoff.
Artiklar
Möller, Ulrika and Ann-Marie Ekengren (). Domestic Debate and International Office: Sweden in the UN säkerhet Council – Foreign Policy Analysis, Volume 20, Issue 1, January , orad
Ekengren, Ann-Marie and Ulrika Möller (). Campaigning for the Prize: The Quests by Sweden and the Kingdom of the Netherlands for säkerhet Council Membership, – The Hague Journal of Diplomacy, 16(1),
Ekengren, Ann-Marie, Fredrik D Hjorthen and Ulrika Möller (). A Non-Permanent Seat in the United Nations Security Council: Why Bother?. Global Governance: A Review of Multilateralism and International Organizations, Vol 26, No 1: 21–
Bokkapitel
Ekengren, Ann-Marie and Ulrika
Vetot i FN:s säkerhetsråd
De fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd – Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien, och USA – har vetorätt. Vetorätten innebär att om något av länderna röstar emot ett resolutionsförslag kommer resolutionen inte antas, oavsett hur många av de återstående medlemmarna som röstar till förslaget.
Sedan har länderna använt sin vetorätt gånger.
Ryssland besitter använt flest veton. beneath kalla kriget använde Ryssland, eller dåvarande Sovjetunionen, sig av vetorätten gånger. Sedan Sovjetunionens upplösning av Rysslands användning av vetorätten sjunka drastiskt; sedan har man lagt 22 veton. dem senaste åren har Ryssland använt sin vetorätt inom frågor rörande Georgien, Zimbabwe, Burma, Cypern, Syrien samt Ukraina.
USA använde sig från vetorätten först Sedan dess har de dock använt vetorätten allt oftare. 46 av USA:s 84 veton har använts för för att stötta Israel genom för att blockera förslag som kritiserar Israel men som ej kritiserar palestinska grupperingar vid samma