Länder med hårdast skola

Så fick Sverige världens maximalt avreglerade skolmarknad

Svenska skolanSverige existerar det enda land inom världen som tillåter att skattefinansierade skolor drivs av vinstdrivande riskkapitalbolag. Hur blev det så?

Debatten om friskolor besitter pågått sedan talet. , när friskolereformen kom, plats visionen valfrihet och diversitet genom föräldrakooperativ och alternativ pedagogik.

– Poängen med den här valfrihetsreformen är för att alla ska kunna välja och då ska vi ha skäliga avgifter. Det bör vara en avgift såsom inte avskräcker eller hindrar någon från att välja skola, sa Beatrice Ask, dåvarande skolminister och mor till reformen.

Reformen genomfördes av en borgerlig regering samt gav friskolor rätt mot en åttiofemprocentig finansiering tillsammans gemensamma medel. Utöver skattemedel hade skolorna möjlighet för att ta ut en mindre avgift.

– Att förslaget kunde ha en segregerande inverkan var rätt lätt för att se och jag delade den oron. Men fördelarna skulle väga över, ytterligare pedagogik och en idéburen sekt

De länder som är hårdast drabbade är Afghanistan, Burkina Faso, Kongo, Etiopien, Mali, Niger, Nigeria, Somalia, Sydsudan, Sudan, Syrien, Venezuela och Jemen. I Syrien har ökningen varit störst. Där behöver två av tre personer nu hjälp med att få mat för dagen. 1 2 61 miljoner av världens barn går inte i skolan och nära 30 miljoner av dem kommer aldrig att göra det, visar en rapport från FN:s utbildningsorgan Unesco. Afghanistan, Sudan och Somalia är. 3 4 Statistik om utbildning. Under de senaste decennierna har antalet barn som går i skolan ökat kraftigt. 67% av alla barn gick i förskola och andelen fortsätter att stiga. Allt fler barn i låginkomstländer avslutar idag en grundskoleutbildning. I dag går 85 procent av världens barn i skolan. 5 I rapporten jämförs Europas utbildningssystem utifrån: Insatser och stöd som erbjuds skolor med socioekonomiskt svaga elever. Rapporten ger också exempel på hur olika europeiska länder arbetar med att främja skolans likvärdighet och lyfter fram förslag för att öka likvärdigheten. 6 den februari 12, Att gå i skolan är obligatoriskt i nästan alla länder i hela världen. I en del länder anses det dock vara viktigare än i andra, exempelvis Sverige och USA. Generellt sett kan man säga att skolgången blir viktigare desto rikare ett land är. 7 8 Lucy Crehan har besökt och undersökt fem av toppländerna i PISA: Japan, Singapore, Finland, Shanghai och Kanada. 9 En rad europeiska länder har skärpt restriktionerna på grund av den ökande smittspridningen. 10 30 aug Drygt elever har tillkommit – men skolor har försvunnit. Det innebär att varje grundskola i Sverige i snitt har växt med två hela skolklasser sedan , visar vår granskning. Allra mest ökar andelen skolor som rymmer fler än elever. 11 Storbritannien – Sociala förhållanden. Storbritannien är ett klassamhälle, med djupa sociala klyftor. Det råder även stora skillnader mellan olika delar av landet. Ekonomin är betydligt starkare i söder än i norr. Detta ger bland annat utslag i statistiken över förväntad livslängd. 12

USA – Utbildning

Reglerna för skolgången varierar i landet. dem allra flesta barn går minst ett år inom frivillig förskola (kindergarten) innan de börjar första klass, vanligtvis vid sex års ålder. Skolplikten upphör inom en del delstater nära 16 men ett slags förväntan om att samtliga ska gå tolv år i skolan speglas inom att den som ej fullföljer high school (motsvarande gymnasium) ofta kallas för dropout (avhoppare).

Grundskolans elementary school (eller grammar school etc) varar för det mesta i fem eller sex år och följs från middle school eller junior high school, annars varar den i åtta år. High school består vanligen av fyra år. Andelen ungdomar som fullföljer gymnasiet har ökat över period och närmar sig nio av tio.

Det stora flertalet elever går i avgiftsfria och offentligt finansierade skolor till och med gymnasiet. En liten